Sen sist.
Men annars då? Inget speciellt mer än att jag trivs i livet och det är minsann inte fy skam. Snart borde jag komma in i vardagen lite mer, som att stiga upp i tid på morgonen (vila/sova hela förmiddagen med bebisen kan faktiskt vara det mysigaste jag vet. Förutom den gången jag och båda kiddelidoosarna vilade eftermiddagsvila tillsammans.).
Sen borde jag nog skriva lite grejer till skolan. Och plugga till en tenta i matematik som jag lite smidigt struntade i precis när deppen slagit till en vecka efter Eddison (bebis) kommit. Helt okej att strunta i den, känner jag.
Men sen sist har vi:
Håvat in paket.
Inte lyckats se tomten men ändå tyckt det varit hur spännande som helst att höra hen.
Fastnat på bild. (!!!!!)
Instagramat högtidliga ögonblick. Som när jag slog till och gjorde varm choklad. Den första måltid jag lagat sen han kom hem och var ledig hos oss i november.
Firat nyår i festlig outfit.
Hängt här. Under tiden hon ligger där och roar sig försöker jag organisera lite där jag står. Det betyder att vi har det otroligt organiserat en armlängds avstånd från detta skötbord. Det ni!
Varit så himla gulliga.