Jag önskar mig ett under. Ett julmirakel.
Väggen är uppe!
Och tapeten har kommit!
Men det är inte Easy up. Fattar ni vad sjukt? Jag har nerverna utanpå, så att säga. Då jag skulle börja med mina Easy up i somras hade jag ångest i dagar innan. Nu. Jag vill liksom bara skita i det. Men nu är det så att vi har köpt skitdyra svinsnygga tapeter som skulle göra sån fantastiskt känsla i vårt vardagsrum. Så. Jag måste upp med dem på något sätt. Fan.